Fakta om vildsvinen

Pappa vildsvin/Hanen kallas för ”galt”
Mamma vildsvin/Honan kallas för ”sugga”
Vildsvinsungarna för ”kultingar”

Vildsvinet har ett mycket gott luktsinne och god hörsel, men dom ser ganska dåligt. I rätt vind kan ett vildsvin känna lukten av en människa på 500 meter. Så vildsvinet använder trynet(näsan) för att både upptäcka faror och att hitta mat. I vissa länder använder man speciellt dresserade så kallade ”tryffelsvin” som används för att hitta underjordiska tryffelsvampar!

Ett fullvuxet stort vildsvin kan i Sverige blir omkring 1 meter i mankhöjd och drygt 1,5 meter långt. En vuxen sugga väger över 100 kg, medan galten är tyngre och kan väga nästan 200 kg.

När vildsvinen letar mat kan det göra leda till skador på träd och grödor. Men bökandet gynnar också spridningen av många växter. Vildsvin är allätare, men det mesta av födan (omkring 90%) utgörs av växter. Växters rötter, är det vildsvinet äter mest under vintern. Under sommaren äter dom gärna gröna blad av till exempel starr och tistlar, men också fallfrukt, bok- och ekollon samt hasselnötter.

Vildsvinens förökning

När suggan ska föda gräver en grund grop på en lämplig plats, det kan vara i en tätning eller på en åker. Hon fodrar/bäddar i "boet" med växtdelar som bildar ett skyddande tak för de nyfödda kultingarna.

I de flesta fall föder suggan bara en kull under ett år. Storleken beror bl.a på suggans ålder och tillgång på föda. En ung sugga föder i genomsnitt 3-4 kultingar, medan en som uppnått tre års ålder föder 5-6 (ibland fler). En myt som man ofta får höra är att vildsvinen får flera kullar per år. Det är inte sant, men ett vildsvin som förlorar sina kultingar kan bli dräktig igen samma år och få ett ny kull till skillnad från de andra klövvilten i Sverige (hjort, älg rådjur), annars får de en kull per år.

Vildsvinen lever i flockar som styrs av suggorna. Men när det är dags att föda kultingarna så drar sig suggan undan för att vara ifred. Efter några veckor återupptas de sociala kontakterna med flocken. Suggan tar kultingarna på kortare utflykter runt boet. Efter ytterligare någon vecka lämnas boet och gruppen ger sig ut på längre vandringar.

Kultingarna växer snabbt och väger ungefär 30 kg redan efter ett halvår. De minskar lite i vikt under vintern, men vid ett års ålder väger en ”fjoling” ca 60-65 kg. När de nått den åldern är det dags för suggan att föda igen och fjolårskultingarna stöts därför bort. Ett vildsvin blir som äldst ungefär tio år gammalt.

Är vildsvin farliga?

Man ska ha respekt för alla vilda djur. Vilda djur undviker som regel människor, det gör även vildsvinen.

Därför ska man undvika att stressa vildsvinen i onödan genom att till exempel komma mellan sugga och kultingar då suggan kan välja att försvara sina kultingar.
Så länge man inte medvetet söker upp vildsvin finns ingen anledning till att vara rädd för vildsvin. De vill helst undvika att träffa människor.

Trikiner?

I Sverige så testas alla vildsvin som säljs i handeln för trikiner. Vildsvin som ska säljas vidare måste idag passera en vilthanteringsanläggning där noggranna kontroller genomförs. Privatpersoner får än så länge inte sälja vildsvin till privatpersoner. Trikinprover är gratis för privatpersoner, så det finns ingen anledning att inte testa.

Vad är då trikiner?

Trikiner är små maskar av typer rundmask, som kan infektera människor och andra köttätande däggdjur. Infektion hos människa är ovanligt, men allvarligt.